D-vitaminet du inte kan få från en tablett

De flesta vet att solexponering hjälper kroppen att producera D-vitamin. Färre känner till att D-vitamin bara är en del av det som bildas i huden – och att kosttillskottsindustrin har byggt en hel marknad kring en berättelse som den moderna forskningen inte längre fullt ut stöder.

I avsnitt 05 av Esse’s podcastserie Skin as it should be, där vi granskar hudvetenskap och etablerade sanningar med ett kritiskt öga, förklarar kemisten Trevor Steyn varför sambandet mellan solljus och hudhälsa är betydligt mer komplext än vad traditionella folkhälsobudskap har gjort gällande.

 

Myten om kosttillskott

En studie från National Institutes of Health (NIH), där 25 000 vuxna följdes under fem år, fann ingen mätbar skillnad mellan personer som tog D-vitamintillskott och de som fick placebo. När studien avslutades konstaterade huvudförfattaren att D-vitamintillskott inte gav några påvisbara hälsofördelar. Blodnivåerna av D-vitamin kan visserligen stiga, men det innebär inte nödvändigtvis bättre hälsa.

Förklaringen kan ligga i vad kosttillskott faktiskt ersätter. När UVB-strålning träffar huden omvandlas ett förstadium till tre olika molekyler: vitamin D3, som utgör cirka 26 % av produktionen, samt de två sterolerna lumisterol och tachysterol, som står för resterande 74 %. Forskning visar att båda dessa ämnen är biologiskt aktiva – och ingen av dem kan tillföras genom ett kosttillskott.

 

Vad solen gör för huden

Låga nivåer av D-vitamin påverkar huden direkt. Processen som styr hudcellernas differentiering och förnyelse störs, vilket kan leda till tunnare hud. Hudbarriären försvagas genom minskad bildning av så kallade tight junctions, och kronisk inflammation kan öka.

Många personer som upplever att de har känslig hud kan i själva verket lida av D-vitaminbrist.

Podden lyfter en tankeväckande fråga: Om man undviker solen enbart för att motverka hudåldrande, utan att ta hänsyn till de effekter som D-vitaminbrist har på huden, kan resultatet bli det motsatta mot vad man eftersträvar.

 

Ett evolutionärt perspektiv

Kroppen har utvecklat ett eget system för att hantera variationer i solljus mellan årstiderna. När UV-strålningen ökar under sommaren producerar huden mer pigment för att skydda mot DNA-skador. När ljusnivåerna sjunker under vintern minskar pigmenteringen gradvis, vilket gör att mer UV-ljus kan tränga in och stödja D-vitaminproduktionen.

Det är en självreglerande process som utvecklats under miljontals år. Men dagens livsstil har till stor del satt den ur spel. Den genomsnittliga människan tillbringar nu omkring 93 % av sin tid inomhus eller i bil, utan någon motsvarande mekanism som kan kompensera för den minskade solexponeringen.

Kosttillskott var aldrig tänkta att ersätta detta. Regelbunden och väl avvägd solexponering är fortfarande den naturliga lösningen.

 

Lyssna på hela samtalet

I avsnitt 05 av Skin as it should be fördjupar sig Trevor Steyn i ämnet och förklarar bland annat vad en ”D-vitaminvinter” är, hur faktorer som latitud, hudton och tid på dagen påverkar kroppens D-vitaminproduktion, samt hur ett balanserat och praktiskt förhållningssätt till solexponering kan se ut i vardagen.

Lyssna på hela avsnittet av Skin as it should be på: www.esseskincare.com/esse-podcast/ 

 

Referens:

* Manson, J.E. et al. (2019). Vitamin D Supplements and Prevention of Cancer and Cardiovascular Disease. New England Journal of Medicine, 380, 33–44. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmoa1809944